Jag funderar.
När är man nöjd?
Svaret är: förmodligen aldrig.
Det är en märklig fundering faktiskt. Man borde ju nöja sig nån gång, men i min värld så känns det som om det aldrig kommer att hända. Man suktar alltid efter ett bättre jobb, nyare bil, flera barn, bättre inkomst och bättre väder.
När väl vintern nu har kommit så gnäller man att det är för mycket snö.
I landet Sverige ska ju allt vara lagom. Lagomt är bäst, lagomt med snö, lagomt med jobb och lagomt med sömn.
Å andra sidan kan ju nöjdheten vara olika.
I den västerländska världen värderas saker på ett helt annat sätt än i andra länder.
Det amerikanarna är nöjda med är ju way to big för oss.
Egentligen tror jag aldrig att jag kommer att bli nöjd. Jag är inte bitter på något sätt, men jag är girig och strävar alltid efter nya erfarenheter i livet.
Undrar vad som krävs för att man skall uppskatta det man har och inte sörja det man saknar?
Denna blogg kommer att handla om mig och min familj. Kort och gott. Om hur det är att vara Annika inifrån och ut.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ängeln
Det bor en ängel i mitt rum
Hon har sitt bo ovanför mitt huvud
Hon gör mig lugn
Och hon viskar till mig
Allt det jag säger dig
Det bor en annan i min kropp
Hon har den vackraste av själar
Hon är kärlek och hopp
Och hon berättar för dig
Hur mycket jag älskar dig
Hon har sitt bo ovanför mitt huvud
Hon gör mig lugn
Och hon viskar till mig
Allt det jag säger dig
Det bor en annan i min kropp
Hon har den vackraste av själar
Hon är kärlek och hopp
Och hon berättar för dig
Hur mycket jag älskar dig
1 kommentar:
Tänkvärt det du skriver.
Kram Lisa
Skicka en kommentar