För ett år sedan

Idag för ett år sedan blev vi tre i familjen.
Det var en stor dag.
Jag vaknade fem på morgonen. Det enda jag fick i mig som frukost var
en skiva baguette, en melonbit och en ananasbit, som min man och Martha tvingade i mig för att jag skulle orka.Väl uppe på rummet kom allt upp lika fort igen....

Vid 08:30 kom Jorge och hämtade upp oss tre för resan till ICBF där vi skulle få vår son. ICBF är Colombias motsvarighet till vårat "Socialen". Resan dit tog en kvart. Då var vi inte så nervösa....det kom senare.
När vi kom fram hade vi ett förberedande möte med Martha, vår advokat Rocio, en socialtant, en adoptionskordinator och en psykolog.
Vi blev korvstoppade under en timmes tid och fick reda på allt om vår son. Vi fick även all dokumentation och papper och även flera brev, dagböcker, ca 200 foton(ovärdeligt!) och alla hans nuvarande rutiner. Vi fick all information vi behövde. Tyvärr var tankarna inte
där de skulle....det enda vi ville var ju att få vår son!
Med facit i hand borde detta möte skrett vid ett tidigare tillfälle så att man hunnit smälta det lite.
En bonus var att advokaten Rocio, en underbar kvinna, smusslade undan Davíds födelsecertifikat med hans fotavtryck på, snacka om originellt!!!

Efter väntande, väntande, väntande, väntande, väntande, väntande, väntande, väntande
och lite mera väntande, nervösa och spända som vi var (de var försenade)
så kom äntligen vår son och vi blev föräldrar!!!!!!
Han hade en t-shitrt med tryck på mig och Niklas och alldeles för stora kläder.
De föste fram honom till oss och han var livrädd. I "rummet"/passagen där Niklas står på bilden blev vi föräldrar inför en pubilik på ca 15 personer som "ville se" överlämnandet.
Naturligtvis var Davíd vettskrämd.
Vi åkte snabbt därifrån och vår första timme som familj var allt annat än rolig.
Det var inte love at first sight från första början från nån av oss kan jag ärligt säga.
Hela situationen var så overklig och "störd" som den kunde bli. Ingen normal förlossning direkt...
I efterhand har vi gett otroligt mycket kritik om hur detta gick till. Det var ren misshandel mot både Davíd, oss och situationen. Tyvärr funkar överlämnanden på det sättet fick vi veta. Nu håller nog alla inte med, men för en osäker treåring är det inte lika lätt att hänga med som det är med ett mindre barn.

på bilden ovan sitter Davíd på sängen på hotellet iklädd de kläder han hade på sig.
Efter en stunds sovande gick vi ner till lekparken och lekte.
Varenda gång vi flyttade på honom eller rörde på oss skrek han. Kan bara säga att vilken tur att Martha var med oss denna första dag. Vi hade aldrig fattat Davíds "grekiska" annars!
Visst är det fashinerande att se att pappa fick busa med honom direkt vid gungan!
En underbar bild!
Vår lilla ängel somnade vid 19, skrikandes.
Mitt hjärta höll på att gå sönder av att se hans ångest och rädsla. Tyvärr kunde varken Niklas eller jag göra nåt annat än att finnas till.
____________________________________________

Utdrag ur mina personliga minnesanteckningar från den kvällen:

"Han somnade (ledsen såklart) vid 19. Efter en halvtimme vaknade han och kom uttassande till oss. Vi tog honom i handen och gick tillbaka till hans säng. Niklas strök honom på ryggen och jag på huvudet.
Niklas och jag var TOTALSLUT.
Båda grät. Det var som om en ballong hade gått sönder och man hade gjort hela 'Klassikern' på en och samma gång.
Vi gick och lade oss vad 20:30
Inget direkt rosaskimmer över den första dagen som föräldrar"

::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::::

Ur Resdagboken 18 juni 2008

Från: Johan Strömstedt, NCC (Niklas högste chef)
Hej på er! Hela byggservice önskar er en trevlig midsommar och ser fram emot bilder på hela familjen!

::::::::::::::::::::::::::::

Från: Mamma
Hej! Har suttit här vid datorn sedan 15:30, och känt hur skönt det är att va MORMOR. Alla
era vänner skriver så fint till Er att jag knappt kan läsa. Väntar och längtar efter er TRE.
Hoppas att ni har det mysigt. Krama lite från mormor. I natt sover Davíd under min kudde. Godnatt nu går jag och lägger mig så att det blir en ny dag. Kramar i massor till er TRE från Mama och LassE

:::::::::::::::::::::::::::::

Och så "best of"....mitt favoritinlägg!

Från: Mellan (mellanfamiljen Sjölund)
Nu väntar vi på en uppdatering.
Nu väntar vi på kort.
Nu väntar vi på en blogg.
Nu väntar vi på vad som helst bara vi får höra hur det går med eran son!

Tänk, för ett tag sen var det ingen som vågade hoppas på att ni skulle bli föräldrar den 18/6-08
Men inatt är första natten med eran son!
Stort grattis.