lördag 31 januari 2009

Planerat

Nu har jag , planerat vår femåriga bröllopsdag!
Sent ska syndaren vakna....... (eller hur Herr.G?;)
Jag brukar ju vara ett planeringsfreak men vet inte vad som tog åt mig nu...har för mycket annat i tankarna. DET är inte bra. Familjen går före allt annat!
Jag har fixat barnvakt och vi kommer att fira på fredag. (Lördagen börjar ju schlagern och den kan vi inte missa!)
Det som är bra med vår bröllopsdag är att vi har flera firardagar att välja mellan!
Vi gifte oss borgeligt på Arlanda den 7 Feb, gifte oss på stranden på Maldiverna den 16 Feb och slutligen
i kyrkan hemma den 28 Feb. (vi räknar 16:e som bröllopsdag och det står även det datumet i ringarna)
Ska det vara så ska det. Alla goda ting är tre (liksom i vår familj!)
Så, pick a date, liksom. Denna gång blev det den 6:e, otippat!
(vi brukar också alltid äta hummer, som vi gjorde på Maldiverna, när vi firar...i år blir det annan mat...)
Har bara sagt åt Niklas att vara hemma vid ett visst klockslag. Han vet inget annat.
Vi är just nu mycket föräldrar och ganska lite man och hustru, det kan göra mig lite orolig.
Föräldrar är vi ju hela tiden och jag har alltid sagt att vi inte ska glömma bort varandra i detta stora och omtumlande. Vi gör verkligen så gott vi kan, och jag skulle vilja kalla det för att vi sannerligen har lyckats med kärleken. Vi är lika lyckliga nu som för tio år sedan (och framförallt för fem år sedan då vi gifte oss...!) Ingen 7-års kris, ingenting. Aldrig osams.
Nu när vi fått vår lilla Skatt är livet komplett!
Kan man önska sig annat????!Nä.
Fredagen ska bli VÅR egen kväll.
Ser fram emot den såååå himla mycket!

Migrän

Jag blir så trött på att ha huvudvärk. Sedan jag var liten har jag haft det och
inte blir det bättre med åren, snarare tvärtom.
Idag vaknade jag med en sjujäkla huvudvärk. Lyckades stävja att det inte bröt ut i migrän. Nu, på eftermiddagen har det ökat på kraftigt och jag mår till och med illa (trots det lilla gulliga rosa pillret...)
På senare år har jag ofta haft migrän och det rejält.
Har många gånger sagt att det känns som om hjärnan ska ramla ur och nu för tiden kan man ju undra. Hjärnblödningar i unga år. Antar att det är bäst att passa sig extra.
Jag hade tänkt att jobba järnet nu när Niklas och Davíd skjutsar hem Farfar, men känner att det enda jag orkar är att ta det lugnt.
Har slappat en timme och kollat på min favoritserie "Private Practice".
Ändå är jag nöjd. Jag är nöjd med att ha kommit så långt i "mitt arbete med mig själv" att jag inte har dåligt samvete för att jag "slöar". Känslan är bara "synd", och inget mer.
:)
Inget ont som inte har något gott med sig.

fredag 30 januari 2009

Han har fått Sparken!


"In Sweden we call it a "Kick".......
Klockren replik ur en klockren film............................
Davíd hemma hos sin Mormor tidigare idag.

Let's Rest

Det nya programmet hemma hos oss....
Är så trött så jag tror jag stupar!
Har en ensamkväll (Niklas på hockey) och guldläge för att ha en jobbkväll, men är helt enkelt för trött!(inte direkt likt mig...)
Dagen idag har varit fullt race från morgon till kväll!Började redan imorse att "flå" med diverse städning och lite målning. Davíd kom med en dräpande replik, så jag har fullt upp med att hinna skriva upp alla roligheter han hasplar ur sig!
Lämnade Junioren på dagis och sen hämtade Mormor upp honom där. Han har spenderat dagen med sin Mormor och de verkar ha haft kul! När jag hämtade honom stod han och stekte pannkakor med Mormor. Han var skittrött men glad.
Nu är vi hemma och jag ska gå och duna. Davíd somnade på en gång.

torsdag 29 januari 2009

Mor och son

Davíd var fotograf...iallafall på det ena...


Full koll

Vi nåt tillfälle har Davíd sett när jag har haft mens. Det är ju inte så att han är med mig på toa direkt men han ställer frågor om allt hela tiden. Nyfiken filur.
han har full koll på vad man använder sakerna i badrumsskåpet till....tur att vi inte har olämpliga saker där...
Nyss sa jag att jag skulle gå på toa. "Har det kommit lite blod?" frågade Davíd. "Tror det" svarade jag.
Davíd svarade: "Det va inte loligt" (roligt)
Kan man bli annat än full i skratt................

Ombytta roller

Jag har alltid varit otroligt kvällstrött och inte haft några problem med att stiga
upp på morgonen. Nu är det tvärtom.
Har kanonsvårt för att somna, meddans Niklas somnar på stört.
Sover tydligen bäst på morgonkvisten för jag är totalt yrvaken när Junioren vaknar
och ropar på mig.
Han har tröttnat på att jag är trött så nu ger han mig glasögonen och tar mig i
handen för att jag ska masa mig upp....
Alla sätt är bra, utom de dåliga....

Premiär!

Davíd har nu sovit två nätter med filt!
Det tog tre och ett halvt år och två veckor innan den premiären!
Vi har inte tvingat honom att ha något på sig i och med att han inte varit van, han har tvärvägrat.
Tänkte att han kommer nog på förr eller senare att det ÄR kallt i Sverige.
Vi får se när täcket gör premiär.....spännande!
:)

onsdag 28 januari 2009

Kväll igen

Har nyss haft kunder i butiken! Det gillar jag!
Exporter är extra roligt. Fick en beställning som ska till Chile.
Lilla Butiken goes world wide!:)
Jag har faktiskt haft exporter förr...Polen, Tyskland, USA, Chile, Australien,
Ryssland, Finland, Norge, Grekland, Spanien är de jag kommer på just nu!
Otroligt kul att det hänger en krans som jag gjort på en dörr i Finland, nån bär ett smycke
designat av mig i Ryssland och ett av mina målade hjärtor hänger i USA!
"Jag" har spridit mig även utanför Sveriges gränser!
:)
Nåt som däremot är företagandets nackdel är alla telefonförsäljare...Jag vet inte hur många gånger i veckan jag blir uppringd av dessa. I början av veckan ringde en kvinna från ett företag, vill inte säga vilket men kan avslöja att sidorna är gula....
Hon ville ha adressuppgifter och kolla om det stämde med de hon hade. Efter att jag bekräftat
att hennes uppgifter var korrekta började hon bladdra om än det ena än det andra.
När jag då frågade om detta kostade nåt fanns ett "förmånligt" erbjudande att ta del av. Jag avböjde vänligt och avslutade samtalet.
Idag ringde ett tvättmedelsföretag (antar att det var samma Jonas som för ett drygt år sedan ringde och slängde luren i örat på mig....jo det ÄR sant!)
(Borde förresten inte sånna få sparken? DET är väl att misslyckas med jobbet iallafall...?!)
Hur som helst, jag avböjde och så var saken ur världen.
Det som är superbra med dessa säljare är att jag har blivit jätteduktig på att säga NEJ.
:)
Alltid nåt positivt!

Det senaste

Häromdagen tog vi in Davíds vagn som stått ute på altanen
efter att vi varit ute och gått.
Den var snöig och blöt så jag körde in den i hallen. Nu har Junioren
kommit på att det är roligt att även åka "Carro" inne. (Carro=Davíds ord
på vagn, carro betyder egentligen bil, men eftersom vi har en "vanlig" bil
valde vi att fortsätta låta vagnen vara "Carron")
Nu ska det köras och sladdas både här och där.
Idag var Morfar här och fick skjutsa runt, jag körde en vända och Niklas
har fått sin del av motionen sen han kom hem.
Jaja, promenader är väl aldrig fel........
:)

Det andra senaste är att använda öronproppar!
Davíd hade sånna när vi flög från Colombia så han har full koll
vad de ska användas till när han ser sådana!

Morgonens fras

"Mamma, Fanten gör så här med sin pojke"
(och så fick jag en stor kram! )(i Dumbofilmen tar Dumbos mamma
och kramar Dumbo med snabeln)

tisdag 27 januari 2009

Förresten...

...morgonens första fras var "Hej lilla Mamma".
Man kan inte göra annat än att le..........

Yrsel

Har i ett par dagar haft yrsel, varit rejält yr i huvudet.
Billig fylla kan tänkas, men är det inte fredagkväll och man är glammigt klädd är det inget vidare. Känns inte kul att yrsla runt i mysbyxor direkt.....
Nu har dte gett sig något och jag hoppas verkligen att det ger sig tills ikväll, känns inte speciellt säkert att åka och skjuta i det tillståndet.....
Davíd och jag har nyss ätit chokladpudding. Det verkar, till min stora glädje, bara vara jag som gillar det i min familj. Fint, för enportionsformarna och jag kommer väldigt bra överrens!

Davíd är inne i en läsperiod nu. Är det tyst så hittar man honom oftast sittandes i sin säng bläddrandes i böcker (och småpratar för sig själv) Han har flera favoriter; Dumbo, såklart, Pelle Svanslös och taxen Max och boken om mössen Tim och Tom (och katten som står och "lulal", katten lurar på mössen:)
Davíd har börjat böja ord och trixar med grammatiken. Flertal heter numera: musorna, tomtorna, vantorna, hundorna osv......
Såååå himla gulligt!Han börjar få kläm på det mesta!

måndag 26 januari 2009

Inskolning

Frågan om man gör rätt eller fel har vi ställt oss många gånger sedan vi blev föräldrar. När kan vi göra si och när kan vi göra så, får det konsekvenser eller händer inget speciellt?
Flera av gångerna har vi haft tvärfel i vårt agerande saker har gått bättre än väntat, men många gånger har vi varit oförsiktiga, då när vi istället varit positiva och det gått år skogen. Vilket sedan fått konsekvenser efteråt.
Inskolningen på dagis är ingen lek.
Att skola in är inget jag har rutin på eller har läst mig till nåt speciellt. Jag har naturligtvis hört att det kan vara trassligt även för biologiska barn. Att skola in ett adopterat barn på drygt tre år är ingen lek.
Återigen får jag hela tiden påminna både mig själv och omgivningen att han bara haft familj, en mamma och pappa i sju månader. Före det har alla han litat på och fattat tycke för slitits ifrån honom. Det sätter sina spår i en liten treåring.
Även fast inte vi vet vad han kommer ihåg så är det jobbigt. Asjobbigt.
Vi märker, och då främst jag som är med honom hela tiden, att han mår dåligt nu och då.
Det är ingen höjdare att se sitt barn gråta för att han är rädd att inte mamma och pappa ska komma tillbaka.
Extra, extra försiktiga måste vi vara.
Det gäller att hela tiden övertyga honom om vi kommer tillbaka, att jag verkligen kommer och hämtar honom från dagis. Detta är ingen lätt grej, men med dagispersonalens hjälp ska det nog gå. De är fantastiska och vi har ett kanonbra samarbete. För deras del är det också viktigt med att hela tiden upprepa att mamma kommer tillbaka även fast jag lämnat dagis bara korta stunder.
Givetvis tär detta på mig som förälder och även på Niklas som ser det också.
För mig gäller det att vara överdrivet positiv när han är livrädd.
Vi vet ändå att det blir bättre för varje dag som går. Han får förtroende.
Jag är så himla glad att vi valde denna långa inskolning. Hoppas bara att tiden räcker till för att göra honom trygg, annars får det bli plan B.
Davíd är det viktigaste vi har.
Hans trygghet kommer i första hand, före allt annat.

Man vet att det...

...blir en underbar dag när morgonen börjar med att man får
gosa med sin underbara son!
I 10 minuter fick jag stryka på hans lilla huvud och krama min lilla juvel.
Det slutade med att han strök mig på armen och sa: "Mamma, äta fukkost nu"
Livet är fantastiskt!

söndag 25 januari 2009

Städat

Nu är det kväll och hela huset är plockat, tvätten är färdig, blommorna är vattnade och
friserade och Junioren har somnat.
Lugnt och skönt.
Niklas och jag har haft en riktig nostalighelg vad gäller musik. Förut lyssnade vi alltid på musik, men sen har det blivit så att Davíd "tagit över" med sin "Rocke, rocke spindel" så då har vi
inte lyssnat så mycket. Nu när han har egen stereo så får han lyssna på sitt rum och vi lyssnar på vår musik i övriga huset.
Vi har i helgen lyssnat på en hel drös med gamla godingar, Living in a box, Genesis, Richard Marx, blandat med en del Orup och lite nyare. Hur kul som helst att inte bara lyssna på det "radioskval" det annars blir.
Jag hade en rejäl svacka på eftermiddagen. Blev superledsen. För många tankar och för mycket hormoner i kroppen. Niklas märker för övrigt inte att jag är annorlunda. Jag märker av men försöker fokusera. Tycker ändå att jag mår bättre av att ha mens än att inte ha det.
Förresten, igår hade jag ett missat samtal på mobilen. Det var en kund som ringde och ville handla. Vi var ju i Virsbo och jag hade glömt den hemma. När vi kom hem ringde jag tillbaka, inget svar så jag lämnade ett meddelande.
Idag ringde hon tillbaka, då visade det sig att det var en gammal kompis - som nyss flyttat till Sura!
Otroligt kul!
Hoppas på att kunna träffa henne vid lämpligt tillfälle!

Söndag - inte vilodag

Idag har jag verkligen gjort ett dagsverke (som jag säkert kommer att få "sota för" imorrn)
Har sågat på förmiddagen så nu är jag riktigt sams med bandsågen igen, det känns skönt. Vore väl fasen om jag inte skulle kunna få tillbaka förtroendet för den igen!
Nu har jag sågat ALLT och inser att jag KAN! Det känns otroligt skönt. Niklas hade en liten såg-lektion och det gav oerhört bra resultat!
Passar på att såga när det är någon hemma, skulle olyckan vara framme är det ju kanon om nån kan skjutsa...
Davíd och pappa har således fått en halv dag för sig själva, jag tror det är nyttigt att han inte bara får "mammatid". Jag å andra sidan har blivit serverad både kaffe och mat, känns lyxigt att inte ens behöva tänka!
Under tiden jag stod och sågade kände jag närvaro och såg en skugga bakom mig.
Nån som hade koll på mig. Jag är övertygad om att det var Farmor.
(Niklas tror INTE på "spöken") Jag tror på vissa väsen.
För några dagar sedan var jag nämligen till pappa och hämtade en låda med "Farmorgrejer", brev, betyg och sånt.
Som om jag inte haft nog dryga veckor med många känslor så har jag dessutom gått igenom detta, lite i taget. Det är tungt.
Saknar Farmor förskräckligt mycket.
Jag är övertygad om att hon håller koll på mig och speciellt nu när jag läst mycket om henne och sett alla hennes fantastiska betyg bland annat från utrikesministerfamiljen Sandler som Farmor jobbade åt. Fantastiska vitsord - men så var hon ju en underbar person också.
Hur som helst, jag tar lite i taget, men har snart betat mig igenom brev och annat.

Niklas gör rent akvarier och jag ska nu göra iordning lite fika.

lördag 24 januari 2009

Kväller

Föreslog för Niklas att vi skulle spela Backpackerspelet som vi fick i julklapp.
"Jag får bara stryk" svarade han. Efter lite tjat gav han med sig.
Vi spelade och jag fick storstryk!Så var det med det.
Tar revansch en annan dag, då får han se upp!Han ska nog få på nöten!
Nu kollar vi på "Vänner" istället.....

Lördag

Dagen idag har gått så himla fort.
Var upp till Farmor och Farfar och åt mat och jag klippte Farfar.
Sen vi kom hem har jag sågat lite och kört av två blad, har inga kvar nu. Igår köpte jag färg men glömde sågblad...
När man har det ena så har man inte det andra.....
"Det man inte har i huvudet får man ha i benen", typ.
Det är så skönt att göra något med kroppen och inte bara jobba med diverse datorgrejer.
Tog upp och fingrade lite på pistolen. Den är hur fin som helst och jag längtar tills nästa vecka när jag får skjuta in den ordentligt! Det tar ett tag att vänja sig vid nya vapen, men jag ska nog bli kompis med denna pistol också får jag hoppas.
Nu tror jag att det blir en DVD-kväll om inte Niklas har andra förslag.

Jag och min pistol

Sååå himla roligt!


fredag 23 januari 2009

Fredagskvällen i bilder!


Nyduschad pappa och nyduschad mamma!

Davíd äter jordnötsringar - fredagsmys!

Pyjamaskille med sin nya kompis -Dumbo!
(han är storfavoriten just nu, han går före allt!När han kollar på Dumbofilmen sitter han och klappar händerna och "hoppar" i soffan!)
"Fanten" är bara bäst.....

Det var bättre förr...

Så säger till och med jag fast jag inte är så gammal!
Många saker var faktiskt det!
Nu är allt så extremt och man blir uttittad så fort man gör något annat än det "vanliga".
Märkte själv idag att jag vrålstirrade på en höggravid kvinna som stod och rökte.
Enligt min mening så tycker jag inte det är speciellt smart men när jag var liten röktes det både vitt och brett. Folk rökte när de väntade barn och ingen ifrågasatte. Det röktes i bilar, det sängröktes. Det bara var så.
Ja, mycket var annorlunda.
Ett tag var det så att ungarna absolut inte skulle ligga på mage för plötslig spädbarnsdöd, nåt år senare skulle man göra det osv.
Ibland ska man äta produkter med socker i och ibland inte.
Det verkar vara trender i hur det ska vara och inte vara.
Nu för tiden så ska man inte låta barnen leka för att de kan slå sig, det var bättre förr, då lekte man och slog sig och ungarna överlevde ändå.
Förr fick ungarna hänga med föräldrarna vart än de skulle, nu styrs det mesta genom barnen, genom deras behov men framför allt vilja.
Jag har många gånger åkt taxi i pyjamas. Jag lever ännu.
Förr åkte man obältad i bilen och byggde koja i baksätet till och med på autobahn, nu måste barnen vara fastspända även när man ska backa in bilen (och då är bilarna säkrare nu än förr, bättre nu alltså!)
Det som jag får mest kli på är att ungarna ska vara överklädda. Ska man fram och tillbaka till affären anser jag inte att man behöver mer än en jacka på sig, ibland (fast det är vinter) behöver man inte ens ha mössa.
Jag är ingen oansvarig, slarvig mamma men ibland går allt till överdrift!
Det liksom "ska" vara på ett visst sätt och gör man inte som alla andra då, så blir man uttittad.
Jag kör mitt race och struntar i om jag anses annorlunda i mitt resonemang.
Den nya trenden enligt mig är- våga "gå mot strömmen" och var annorlunda.

torsdag 22 januari 2009

Pistolägare!

Lyckan är gjord!
Bild kommer senare, orkar inte idag....

onsdag 21 januari 2009

Bilder!


Vår Montoya i sin nya Ferrarijacka - en äkta Schumacher!


Lyckan är gjord!Tack snälla Fru G för vagnen! Succé!

Kli

På dalmål så säger man att man "får kli" om man är irriterad på något.
Idag fick jag kli.
Jag får kli när inte folk respekterar andras rädsla.
Får kli när folk ska påtvinga möten när en liten individ är TOTALT VETTSKRÄMD när han ser en hund.
Märker man att vederbörande är helt hysterisk och gråter så kanske det inte är en så bra idé att konfrontera den med djuret. Djuret kan ju faktiskt i sin tur känna sig hotad av barnet.
Davíd är verkligen livrädd för hundar (och katter med för den delen......men de kommer ju inte fram och skäller direkt...)
Jag tycker att det får ta sin tid och att han, precis som med oss människor, måste få förtroende för djur, det får man inte om det kommer en hund emot och skäller.
Det spelar ingen roll om den är "världens snällaste", det struntar man i om man är rädd.
Då kan man ju skicka upp en höjdrädd person i en skylift. Spela roll, liksom...?!
Sånt kan bli traumatiskt.

Jag har inte lust att klappa en råtta, oavsett om den är snäll eller inte.

Ljuset och mörkret

Om gårdagen utspelades i Mordor så har dagen definitivt varit i Fylke. Alltså ljusår bättre.
Känner mig verkligen som om jag är med i nån film ibland, där Niklas är hjälten Aragorn och jag är Arwen som försöker göra världen bättre. Vår min lilla hobbit (Davíd) är Frodo, som ibland rycks med av onda andar. Tur att allting går mot ljusare stunder, vi behöver dessa ljusa dagar så att inte de dagar Sauron tar över den lille hobbiten blir så påtagliga.
Hobbiten lider verkligen av att bära med sig Ringen. Vi gör allt vi kan för att hans börda ska bli lättare att bära, han har ju en lång väg att vandra. Det är inte enkelt, men det går sakta.
Vi är jätteglada att vi har andra runt oss som gör livet lättare. Brödraskapet behövs.
Tack.

tisdag 20 januari 2009

Trött

Det jag önskar mig mest av allt i födelsedagspresent är en middag på tu man hand med min make. Behöver det nu. Att bara få vara.
Dagen idag har varit allt annat än skoj, tur att den snart är till ända.
Har inte ens haft energi att åka och skjuta.............

Prinsessan på ärten

Jag behöver verkligen sömn.
Minst åtta timmar under duntäcket.....
Blir odräglig annars.
:)
I natt har vi alla sovit dåligt och Davíd har varit vaken mest hela tiden.
Till slut gick Niklas ner i gästrummet och lade sig. Usch, gillar inte skilda
sovrum...drömmer mardrömmar direkt.
Jaja, sova får man väl göra när man blir gammal...........................

måndag 19 januari 2009

Glömde....

...skriva om första lämningen.
Jag gick när han skulle äta. Han satt och åt när jag gick och när jag kom tillbaka så gick jag till personalrummet. Efter tio minuter kom en Fröken och hämtade mig då han blivit "orolig".
(han hade sett min jacka och mina skor när han skulle hämta Bamsen ur Kånken inför vilan efter maten)
När jag kom tillbaka in på avdelningen satt han i hallen med ett krampaktigt tag om Bamsen och var gråtfärdig. Han hade sett mina kläder och sagt "Min Mamma"........
När han såg mig svämmade tårarna över.
Hjärtskärande att vara mamma i en sån situation!!!
Jag fick hålla om honom och han grät lite och sen så släppte han mig inte ur sikte.
Hela eftermiddagen har han varit väldigt "föräldrig", kramat mig och Niklas i massor.
Jag tog ett "allvarligt prat" med honom och förklarade att mammor och pappor lämnar och hämtar på dagis, övertygade honom att mamma och pappa alltid finns kvar. Tror att han förstod vad jag menade med det. Vi får se imorrn om det blir lika traumatiskt för honom.
Hoppas INTE det. Både för hans och min skull.

Snöig måndag

Idag fyller "Moster Kinina" år!
Grattis!
Snön vräker ner!
Idag har dagisinskolningen gått in i en ny fas. Junioren blev lämnad en kort stund.
Kan tänkas fånigt att vi inte vill lämna honom ännu men det är otroligt lätt (när det "går bra") att tro att han är trygg i alla situationer. Det är han INTE.
Han har ju faktiskt bara haft en mamma och en pappa i ett halvår.
I många fall där vi tror att han är trygg så är han inte det och vice versa. Det är jättesvårt att veta när det är dags för saker och ting.
Många gånger under detta halvår så har vi varit alldeles för ivriga och tyckt att han varit redo för både det ena och det andra, sedan har det visat sig att det inte alls var så.
Det kan visa sig på humöret, på sömnen och på en massa saker.
Nu har vi lärt oss att vara ytterst försiktiga, allt för att Davíd ska få den stabila grund vi vill att han ska ha.
Naturligtvis har vårat tänk om vissa saker fått ändras från hur det var i början, vi har läst en massa också och tar åt oss av det som vi vill och tycker är bra, det som stärker vår tro på hur saker och ting ska vara.
Vissa saker får man backa på och annat kan man utveckla ytterligare.
Det är ju faktiskt inte bara för Davíd som allt är nytt. För oss är ju allt nytt också. Det är inte "bara bara" att bli förälder (till en treårig dessutom) För mig är det en känslomässig berg och dalbana fler än vid ett tillfälle i månaden, det är trixigt att "hinna med" själv.
Ibland måste man tillåta sig själv att stanna upp och reflektera.

söndag 18 januari 2009

Språket

Första inlägget från Fru G!
Fränt!
:)
Idag har vi varit på kalas igen!Trevligt!
God mat och gott sällskap, som vanligt!

Familjen vaknade vid niotiden imorse efter att ha sovit 12 timmar!!!!!
Niklas och jag lade oss halv åtta och släckte lyset 20:58, somnade direkt och sov sedan!
Snacka om sömnbehov!
Davíd pratar på!
Nu efter "jullovet" kommer pratet med flytande och vi märker att han inte behöver tänka innan han pratar, han har förut gjort mikropausar för att komma på vad han ska säga. Inte nu längre.
Nu har grammatiken också börjat komma på plats. "Vi ska mata fiskarna", "Ska mamma hjälpa dig?Ja, mamma hjälpa mig"
Mig, dig, jag vi och du....sånna saker......framsteg hela tiden!
Flera gånger i veckan är det nya grejer som poppar upp.
På dagis hänger han inte riktigt med ännu. Barnen pratar fort och fröknarna använder helt andra ord än vad vi gör. Dessutom pratar en av dem finlandsvenska och det är särskilt svårt för honom.
Allt löser sig i slutändan iallafall!

lördag 17 januari 2009

Lördag kväll 19:33

Godnatt.

Kupp!

Inte nog med att vi var på 40 års kalas hos favoritkusinen, de rackarna gifte sig också!
Stort grattis och en stor eloge att stå emot våran grillning om eventuellt bröllop!
Superkul!
Eftersom de kuppade kunde inte vi vara sämre....vi smet ifrån festen och åkte till MAXI och
köpte en brödrost, klassisk bröllopspresent!
Davíd hade farmor hos sig hemma och Niklas och jag fick egen kvalitetstid, det var HÄRLIGT!
Lite oroligt hade det varit precis innan sängdags men det gick mycket bättre än vad vi förväntade oss, och det känns så skönt!!!!
Farmor var nöjd och vi var ännu gladare. Det bådar gott inför vår femåriga bröllopsdag om en månad, vem vet, det kanske blir mer egen kvalitetstid då!
Mamma är livrädd att vi ska glömma bort varandra i denna "mamma och pappa- värld".
Ingen risk säger vi.
:)

fredag 16 januari 2009

Fredag 16 januari

Stor grattiskram till min 40 åriga, äum förlåt, 23 åriga kusin!;)
Vi hoppas på ett kanonkalas ikväll!
Davíd och jag har inatt sovit hela natten, otroligt. Det var längesedan det blev en hel natt.
Niklas är mer förkyld och jag är halvkrasslig fortfarande. Davíd däremot är pigg som en lärka.
Nu är det frukost, BVC och dagis!
En händelserik dag har börjat!

torsdag 15 januari 2009

Gissa vem som har.....


VAPENLICENS????????
Jag!
Tralalalala!
HUR kul som helst!
(har dock inte hämtat pistolen ännu...)men licens har jag!

onsdag 14 januari 2009

Förtvivlad!

Och det är inte bara för att Junioren är sjuk utan för att idag på
samlingen så läste Fröken en så bra bok så jag fick hålla mig så att inte gråten skulle komma.
Den var så bra så jag blev alldeles rörd!!!
Boken handlar om en liten rävunge som "gör dumma saker". Han frågar sen att om han skulle vara andra djur, typ björn skulle då mamman tycka om han ändå. Mamman svarar hela tiden att "vad som än händer så älskar jag dig".
Rävungen Liten vill försäkra sig om att han betyder allt för föräldern Stor och Stor bedyrar tålmodigt sin kärlek och säger att vad som än händer så älskar jag dig. Men när Liten undrar om man kan nöta ner kärleken, slita ut den, och i så fall laga den igen, då blir det till och med för svårt för en älskande förälder. Å hjälp, sa Stor, vem vet sånt bestämt? Jag vet bara att jag ska älska dej jämt.
Författaren heter Debi Gliori och boken heter "Vad som än händer" (Finns att få tag på engelska 'No matter what', men jag VILL ha den på svenska och den går inte att få tag i!!!!!!)
En helt fantastisk, underbar, briljant, lättläst (tre rader på varje sida ungefär.....) bok!
Vill ha den!

tisdag 13 januari 2009

Hem och skola

Så hette det när jag var liten. Då var man involverad i "Hem och skola-föreningen".
Jag vet, det var dessa föräldrar som var "hjältar", som ALLTID var i skolan och alltid ställde upp på både det ena och det andra.
Jag är på god väg att bli en "HOS-mamma"!
Inte för att jag vill vara nån "hjältetyp" men för att jag tycker att det alltid finns saker att förbättra och göra kul.
Jag är så äckligt kreativ så dagis kommer att tröttna på mig snabbare än snabbast. I och för sig har de redan fått nys om det och de är redan och frågar efter "idéer och liknande"......sluga dagisfröknar det där....!
:)
Jag är inte sen att haka på och jag har redan i tanken inrett åtminstone ett av rummen på Davíds avdelning.
En sak jag inte fattar är varför fler föräldrar inte ser hur rackarns tråkigt det ser ut!!!!!
Personalen har ju fullt sjå att ta hand om våra barn, de gör ändå så gott de kan med att fixa och trixa, men att det inte finns andra som tycker att barnen skall bli inspirerade.....DET är skrämmande.
Folk bryr sig inte helt enkelt.
Vi ska ändå komma ihåg att det är våra barns "arbetsplats". Jag vill ha fint och fin miljö på mitt jobb och jag vill även att det skall vara fint och inspirerande på Davíds "jobb".
Lita på att jag kommer att vara där och dra mitt strå till stacken.
På den dyrbara fritiden....????Jajjamensan!
Klart ungarna ska ha det fint!

måndag 12 januari 2009

Bättre idag

Idag mår jag bättre. Är inte frisk men på benen iallafall (antar att det inte är influensa utan "bara" en rejäl förkylning)
Skippade inskolningen idag. Vi får se imorrn hur jag känner mig.
Känner mig trött. Hoppas att det är sviter av detta så att det inte är nåt annat "skit" på gång.
Mamma och jag har träffats och sytt ett par fina klänningar åt "småkusinerna" i Tylla, vi pratade då om hur gulliga man kan göra flickor med prinsesskläder och sånt och om skillnaden mellan flickor och pojkar.
Om vi vill sy så får vi hädanefter göra det åt de små prinsessorna i fortsättningen också för i detta hus blir det inga fler barn.

Här är verkligen två bilder som speglar "pojkiga saker".
Igår när Niklas drog om elkablar så skulle naturligtvis Davíd vara med!
Bilderna är underbara tycker jag!
"Ska pappa ligga sådär så ska jag också göra det"

söndag 11 januari 2009

Söndag - vilodag

Enda chansen för att jag ska vila är tydligen att jag är sjuk.
Det var längesedan jag låg så mycket en helg som jag gjort denna helgen.
Imorse hade halsen svullnat igen riktigt ordentligt.
Vi lyssnar på Rock Klassiker - den nya radiokanalen är helt suverän, och dagen till
ära ska vi äta köttfärslimpa, Meatloaf...jag är bra fyndig jag.
Apropå köttfärslimpa....jag gör en grekisk variant. Den är OSLAGBAR!!!!!!!
Idag har jag iallafall varit uppe en stund men nu är det vila som gäller igen.

lördag 10 januari 2009

Influensa

Ligger sjuk i influensa.
Känns som att jag blivit överkörd av en cementbil.
Killarna har klarat sig - hittills.
Orkar inte med nåt alls.

torsdag 8 januari 2009

Familjesolen!


Denna sol har Davíd och jag gjort idag! Har redan fått läsa den flera gånger då
han undrar vad som står på strålarna.
Några är snodda rakt av dagis Kompissol och några är unika för just vår familj.
Det känns kanonbra!

Så här fin...


...var jag på min första dagisdag!
Mini-Kånken och jag är ett radarpar!
Kram Davíd

Torsdag

Andra dagen på inskolning. Det går framåt.
Jag har migrän idag igen. Fjärde dagen i rad. Det går inte framåt.
Är vansinnigt trött på detta. Funderar starkt på att bli strandkrattare på Boracay.
Nu ska Davíd och jag göra en "familje sol".

onsdag 7 januari 2009

Läget

Läget just nu är väldigt rörigt.
Inskolning med Davíd och en massa annat.
Jag har bara en sak att säga:
Man ska inte kasta sten när man sitter i glashus

tisdag 6 januari 2009

Anknytning

Jag grubblar mycket över vissa saker.
Just nu är det för att Davíd har varit oerhört pappig under "jullovet" och det är inte för att missunna Niklas något utan för att jag är "inte" hela tiden.
Vissa dagar har jag gjort test och tar inte jag i honom så kommer han heller inte till mig
och sånt finner jag väldigt jobbigt.
För mig kan påklädningen på morgonen vara den enda gång jag får hålla i honom meddans
Niklas låter honom klä på sig själv (han klänger ju på honom hela tiden)
Självklart så vill han då inte heller att jag ska hjälpa honom med kläderna, han är ju i en "kan själv" ålder.
Jag vill nog FÖR mycket, men jag är van att vara en känslomänniska och jag tycker om närhet
och när inte Davíd vill ha min närhet så får min "bekräftelse-del" sig en törn såklart.
Niklas är en hjälte. Från dag 1 så har Davíd varit oerhört stolt över att ha en pappa.
Vi är jätteglada för att det är så och tror att allt kommer att gå bra framöver.
Jag hoppas att sånt här löser sig nu med att han ska börja inskolas på dagis, där är han inte nummer ett hela tiden (antar att man kan skämma bort barn med kärlek också...)
Åldern är ju ett annat problem nu (att vara 3 år är ingen höjdare har vi märkt), men för varje dag så blir han äldre och trotsen växer väl bort (får vi hoppas.....)
(För er som ännu inte har treåringar så är det bara att säga grattis. Ni har det "bästa" framför er....;)

Nu har jag satt in alla foton från Colombia!
Det blev fem och ett halvt album!
Vi har pysslat hela familjen och nu ska det bara skrivas (det kan jag öra i sängen eller vart som helst) Skönt att få allt insatt iallafall!
Nu ska vi kolla på Emil en stund!
:)

måndag 5 januari 2009

Kallt

Usch, vi hade -19 grader i går kväll!
Burr!
Idag har jag mest fixat med mina artiklar till e-butiken. Den tar form!
Hoppas på att det blir som jag tänkt mig så att jag inte jobbar i onödan.
Nu är det mycket i tankarna, dagisinskolningen närmar sig med stormsteg.
Skönt med lång inskolning så att vi vet att vi kan känna oss trygga sen när
jag går ut i jobb igen.
Killarna har varit in till stan idag så jag har verkligen hunnit med mycket.
Davíd somnade en stund på förmiddagen så vi undrade nästan om han var sjuk, nu är han piggare än nånsin så det var nog bara en svacka. Vi har haft en jobbig natt allihopa med mycket vaken tid.
Nu ska Niklas och jag fortsätta med Colombiaalbumen!Det blir nog fem stycken, vi har nästan 800 framkallade foton......ska det vara så ska det!
:)

söndag 4 januari 2009

Fixardag

Dagen idag skulle varit för flera dagar sedan.
Nu har vi bytit gardiner i tre rum och städat och fejat!
Det går så bra när man hjälps åt och framförallt är det så mycket roligare!
De sista av julsakerna är bortstädade och nu är det bara ljusstakarna kvar.
Niklas har nu satt fast mitt vapenskåp så nu är det också fixat.
Jag har också hållit på med testet av min e-butik. "Felet" med mig är att jag blir så ivrig och
vill att allt ska funka på en gång (och att jag ska fatta hur man gör på en gång...)
Kul är det, men samtidigt ett gigantiskt jobb för att få allt och klaffa.
Som tur är så behöver man bara fylla på sortimentet sen när man lagt in allt. Så är det ju med allt, ett mastodontjobb från början och sen flyter det på.
Mer söndagsfixeri nu!

lördag 3 januari 2009

Lilla Räven

Davíd har länge haft en låtsaskompis - Lilla Räven.
Det började med att vi har lekt "Här kommer Räven" och en morgon när vi låg
och pratade i sängen så blev "Lilla Räven" född.
Räven följde med oss ut och åt frukost och från den stunden var han med oss lite här och där.
Lilla Räven är bra. Han tinar upp de flesta situationer när det krävs lite
lirkning (när Junioren är sur till exempel)
Jag tycker att det är en kanongrej och kör oftast den linjen. Jag tycker att det är
kanon att få använda sin fantasi och får ta hänsyn till en liten "kompis".
Han har även följt med oss till Öppna Förskolan och hoppat bollhav. Det är bra!

Lustigt nog läste jag nyss detta i Aftonbladet också:

Mållgan finns i varannan familj
– nyttigt för barn att ha låtsaskompisar
Alfons Åberg är inte ensam om att ha en låtsaskompis.
Mer än hälften av alla barn har haft en påhittad vän, och allra vanligast

är de i 4–5-årsåldern, enligt Eva Hoff, biträdande lektor vid institutionen
för psykologi vid Lunds universitet.
Hon skriver på en avhandling om barns kreativitet och ser låtsasvänner

som en ”inre resurs att träna sig i förmågan att förstå och umgås med andra”.

Niklas födelsedag

Morgonen började med att både jag och Junioren(!) sjöng 'Cumpleanos Feliz' (Happy Birthday)
för Niklas som fyller år.
Davíd och jag gjorde tårta och sedan har vi haft fullt hus här under eftermiddagen!
Jag blev såklart väldigt glad över att Niklas fick tulpaner så att vi har nåt fint att pryda
matrummet med! Jag älskar tulpaner!
Dagen har varit helt perfekt! Snön har fallit och vi har ätit gott i goda vänners sällskap.
Niklas pappa ringde och han är kvar på lasarettet. Nu provas det ut nya mediciner så förhoppningsvis kommer han att må bättre snart.
Jag håller på och undersöker olika e-butiker och har nog bestämt mig hur jag ska gå tillväga.
Boken och tankar kring denna håller också på att växa fram. Jag har ju börjat, men vill inte "skynda", allt ska ju bli bra!

fredag 2 januari 2009

Fredag 2 januari

Fredag. Man fattar inte att veckorna går så fort!
Idag har vi varit in till stan och handlat tårtingredienser, Niklas har ju "cumpleanos" imorrn!
Var även in på lasarettet, Niklas pappa åkte in med ambulans igår och var nu kvar där.
Vatten i lungorna (vilket man får när hjärtat är svagt) Som tur är så är han stark och det tackar vi för speciellt. Men jobbigt är det. Familjen påverkas ju.
Davíd hade en teckning med sig åt Farfar och den (och kramen!) tror jag att han uppskattade speciellt.
Nyss har vi haft besök av min bror med familj, alltid lika roligt att träffas!
De hade vägarna förbi och passade på att gratulera Niklas redan idag.

Nu ska vi snart se på Oldsberg och slappa framför TVn.

torsdag 1 januari 2009

Nytt år!

2009.....det låter bra!
Vår nyårsafton efter att vi lagt Junioren var full av TV-tittning.
Slutet på 'Sagan om de två tornen' och ett avsnitt 'Vänner', det är det man hinner med innan man blir trött....(jag var skittrött redan 20:55, men det tyckte Niklas var väl tidigt...)
Vi släckte lampan 23:31, vaknade ju såklart igen och även Junioren var vaken den "kritiska" timmen mellan 00 och 01, han var lugn iallafall och var inte rädd (vad vi vet...)

Dagen idag har gått i trötthetens tecken. Hela familjen har varit trötta och jag har satt in 250 foton i Colombia albumet.
Skönt med en nyårsdag utan bakfylla. Det enda som slank ner igår var en Baileys (ja, inte en flaska utan kanske ett par centiliter) Vi skålade annars i julmust.
(egentligen skulle jag ju kunnat festa till rejält i och med att jag varit "gravid" de senaste tre nyårsaftnarna;)
På eftermiddagen städade vi lite i källaren och nyss har Niklas och jag räknat på våra Colombiautgifter (sånt kan man bara göra ett halvår efter......då har man hunnit lugna sig...)
Det blev en hel del pengar och då räknade vi bara allt som vi verkligen inte kunnat vara utan (flyg, boende, mat) Jag kan säga såhär. Det kostar.

Nu ska vi vila oss och titta på TV. Klockan 20 är det ju Kungaprogrammet - det missar jag inte!!!

Ängeln

Det bor en ängel i mitt rum
Hon har sitt bo ovanför mitt huvud
Hon gör mig lugn
Och hon viskar till mig
Allt det jag säger dig

Det bor en annan i min kropp
Hon har den vackraste av själar
Hon är kärlek och hopp
Och hon berättar för dig
Hur mycket jag älskar dig