....eller flera.
Pratade med mamman i Stockholmsfamiljen igår!!!
Det var som att jag pratade med mig själv. Ruggigt!
De har massor med tankar och erfarenheter som är otroligt lika våra.
Skönt att prata med någon annan i samma situation, då märker man att man inte är så "tokig" som man känner sig.....
Detta hände i går.
Det som hände idag var att jag träffade på en gammal väninna som jag inte sett på länge.
Och, jag måste säga att ibland är "tala är silver, tiga är guld" en sak folk borde tänka på.
Jag försöker verkligen inte att ta åt mig men ibland så blir jag SÅ JÄVLA ASAFÖRBANNAD!!
(eller man kanske kan kalla det ledsen...)
Vi pratade en stund och jag berättade om att vi skulle åka till Colombia och hämta vår son,
jag visade bilden och hon tyckte att han var supergullig (och det är han ju!) men kommentaren som följer (visserligen en klassiker/"favorit i repris" i sammanhanget , men ändå...)
"Åhh, nu kommer du att bli gravid"
SERIÖST!
Jag blir så trött.
Som om vi ville välja bort Davíd för allt i världen??
Sånna tankar finns ju inte!
Innan jag gick sen så fick jag samma igen..."Nu kommer ni att få ett eget barn".
För att förtydliga.
Sannorlikheten att vi skulle få ett "eget" barn (korrekta ordet är biologiskt) är ungefär som att Fuglesang skulle åka flygande matta till månen.
Sånna här kommentarer gör inte mig glad. Varför kommer de då?
Vi VILL ju ha Davíd, ska folk då få "trösta" oss med att vi kommer att få "egna"???
Fattar inte det där och det gör mig vansinnigt förbannad, helst när man påtalar vänligt men bestämt hur det är och man får en kommentar igen släng på sig.
Detta "försvar" gör att man tyvärr kan göra sig osams med vissa, men det står jag för.
Jag kan bara inte fatta hur man kan säga sånt.
Mna blir sårad och så visar det brist på respekt.
På http://www.adoptera.nu/ finns en länk man kan klicka på som heter "För släkt och vänner",
Där står mycket matnyttigt.
Jag kan bara säga såhär.
Vi kommer att älska Davíd mer än allt annat.
Han är vår alldeles EGNA lilla pöjk precis som alla andras EGNA barn.
Skillnaden är att han har haft en biologisk mamma som i sin tur har lett oss till våran lilla ängel.
Vi är så tacksamma att vi får äran att bli föräldrar till detta lilla underbarn.
(alla barn Är ju små under!)
Nu vet alla vart jag står.....don't try me......;)
Denna blogg kommer att handla om mig och min familj. Kort och gott. Om hur det är att vara Annika inifrån och ut.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ängeln
Det bor en ängel i mitt rum
Hon har sitt bo ovanför mitt huvud
Hon gör mig lugn
Och hon viskar till mig
Allt det jag säger dig
Det bor en annan i min kropp
Hon har den vackraste av själar
Hon är kärlek och hopp
Och hon berättar för dig
Hur mycket jag älskar dig
Hon har sitt bo ovanför mitt huvud
Hon gör mig lugn
Och hon viskar till mig
Allt det jag säger dig
Det bor en annan i min kropp
Hon har den vackraste av själar
Hon är kärlek och hopp
Och hon berättar för dig
Hur mycket jag älskar dig
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar