Hemma

Borta bra men hemma bäst, eller hur?
Vi älskar verkligen att vara i stugan!Lugnet där går inte att beskriva för de som inte har varit där.
Denna gång blåste det storm så vi trodde att vi skulle lyfta, och det har inte heller gått att ringa!Helknepigt!
Jag har smält torsdagens möte något men har fortfarande en fruktansvärd ångest på
kvällarna, jag svettas och fryser och mår allmänt yrsligt. Jag vill helst krypa ur min egen kropp, vilket inte är så lätt.
Hoppas att den nya medicinen hjälper om några veckor så att jag även tar mig ur denna djupa svacka.
Nu är det träning hos Kerstin imorgon och Niklas är lycklig över sin tredagarsvecka.
Niklas pappa ligger inne på sjukhuset för hjärtat igen och vi hoppas på snabb bättring även denna gång. Han är stark så vi hoppas att han får hänga med ett tag till.