Grattis!

Till mig själv!
Jag har äntligen - efter 137 dagar fått min mens! Hade jag fått välja mellan en stor summa pengar och mens hade jag valt mens - lätt.
I flera dagar har jag haft asont i magen och igår och idag är det värre än nånsin, men jag är GLADARE än nånsin också. Kan inte begripa HUR man kan längta efter detta elände egentligen...
Men, jag tror att man behöver ha det kvar. Jag är ju ändå bara 34 år.
Grejen är att när jag numera får mens så mår jag riktigt tjyvens och har nästan kramper (typ som krystverkar sa barnmorskan...skumt!)
Ja, ja, shit happens.

Dagen idag.
Vissa dagar kan man bara hålla sig för skratt. Det ena efter det andra är helflummigt.
Davíd och jag skulle in till MAXI för att handla till kakorna vi skulle baka. Alltså, bara fram och tillbaka. När kom vi hem.....Nu.
5 timmar senare...... en snabbis. Icke!
Pratade med Niklas på vägen in, vi kom överrens om att jag skulle ta Davíd med mig och kolla på en ny bilbarnstol, en som vi sett ut redan (så att vi har en i var bil)
Sagt och gjort. Vi åkte till bilfirman och gick in. Väl därinne vägrade personalen sälja den för att inte Davíd väger 20 kg.
En säljare som inte vill sälja?Vad är det frågan om?!
Till och med jag som annars har mål i mun gick därifrån, paff, sa inte ett ord. När jag kom ut i bilhallen frågade en säljare om jag hittade stolarna. När jag då sa att han vägrade sälja en till mig så blev han grymt förvånad. Ja, vad var då jag?!
Jag ringde Niklas som blev lika rålös och sa då att jag skulle åka till bilfirma 2. Sagt och gjort. Åkte vidare.
Där påstod de att den bara fanns i en färg och att man spänner fast den med bältet. I broschyren som vi har så är det speciella fästen man sätter fast den med. (givetvis är stolen vi planerar att köpa till för Davíd, vi köper ju inte en stol till honom som inte vi anser är säker...)
Borde personalen på 2 bilfirmor i Staden få utbildning??? Jo, det skulle nog vara på sin plats.
Efter detta pajade AC:n i Seaten så det bara vrålade.
När vi väl kom till MAXI så ringde Niklas och sa att papprena vi lämnat till advokaten för stämpling inte var godkända. Jaha, då fick Davíd och jag åka till Skattemyndigheten och hämta nya dokument. Det tog en timme. (Hade vi varit i Colombia hade jag fått gå före i kön, när man har små barn med sig......)
SEN åkte vi till Mc Donalds där Junioren satt som ett ljus bredvid mig när alla de andra ungarna härjar och får skäll.
Jag var stolt som en tupp!!! (eller höna då....)
(kan tillägga att Davíd tog sin polett till lilla vagnen, fick både loss den och satt tillbaka vagnen själv. Samtidigt som han går bredvid mig och handlar) DÅ är man också lagomt stolt...
:)

Nu är vi äntligen hemma, antar att inget mer kan strula.......
:)