Kräftmånaden augusti

Otroligt vad tiden går fort!Redan augusti!
Niklas och jag funderar på att fiska lite kräftor nu i nästa vecka i Västergötland.
Bra när man har tillgång till "egen kräftsjö".

Veckan som gått har varit rolig, tråkig och gått fort!
Niklas har jobbat på bra nog och Davíd och jag har fördrivit tiden med bland annat
att umgås med Kusinfamiljen från Tylla som varit på besök med husvagnen.
Jag älskar verkligen mina "favoritkusiner" och det är alltid så avslappnat,
spontant och roligt med dem.
Även fast vi inte ses så ofta så har vi kontakt och ännu mer har det blivit.
Både Niklas och jag är så glada över att ha förmånen att umgås med dem nu och då!
Det blir alltid en massa "tok" och skratt, det går inte att ha tråkigt med dem!
Davíd har varit en gullunge den här veckan, helt annorlunda mot hur han var i förra veckan!
Det känns som om han har "gillat läget" med att vi är i Pele och att Niklas jobbar.
Han har lekt bra och lyssnat på mig utan protester.
När vi åkte ner till stugan i söndags så pratade vi om det, Niklas och jag, HUR jag ska göra för att han ska "få öron" och lyssna på mig.
Jag anser mig själv som en person som kan säga ifrån och kan sätta gränser men hittills har det väl inte gått så bra... Vi kom fram till att det nog inte bara var Davíds trots som det handlar om utan även mammas 34 års trots också.........
(även mammor kan erkänna att de har fel, även fast det är svårt....;)
Jag har märkt att i vissa situationer när han har trotsat så har det helt varit mitt fel.........tur att man själv märker sånt... Nu har jag gjort på ett annat sätt och då funkar det galant!
Man ska kanske inte kasta sten i glashus........
;)
Jaja....

Veckan har även varit jobbig.
Min gamla Farmor är sjuk. Pappa meddelade det i veckan och jag har varit helt ur spel och sänkt.
Flera kvällar har jag bara funderat och grubblat, kanske har det märks på mig att jag varit nere, naturligtvis märker även Davíd att nåt inte är som det ska.
Vi ska iallafall åka till Ludvika i morrn och hälsa på henne. Mitt mål i livet har alltid varit att Farmor ska få se sitt lilla barnbarn och det har legat som ett svart moln över den tanken fram tills nu. Jobbigt när åren går och man inte får någon solstråle att visa upp....
Farmor har alltid haft en stor del i mitt liv. Hon har lärt mig "allt jag kan" som Baloo sa, och bara det att veta att "gamla Farmor på höga berget" mår dåligt gör att man nästan går sönder inuti.
Min Farmor har alltid stöttat mig och haft tid att lyssna så jag är så otroligt glad att hon nu ska få träffa oss efter Colombiaresan och träffa vår lilla ängel!
Niklas har stöttat mig och han är verkligen otrolig. Han kan läsa av mig när jag är ledsen och när jag behöver närhet. Han är mitt allt. Jag kan inte ha haft mer tur än så över att få en sån fantastisk familj!

Idag har vi varit på Barnkliniken. Jag var nog mest nervös, det är inte kul att se paniken i Davíds ögon när doktorn ska undersöka honom. Han är van med doktorer men blir alldeles slut efter att ha gjort en undersökning. Lungröntgen tyckte han däremot var roligt. Han är ju en linslus så......:)
Mer prover ska tas och vi får se om vi utsätter honom för vissa av dem. Allt beror på hur provsvaren på de vi tog nu ser ut.

Stooort grattis till Karlssons!

Nu är det nattgott!