Nedrakning

Nu borjar det var en hel hog med faglar i magen.
Det ar bade bra och daligt med att komma hit nagra dagar tidigare.
Kanonbra med tanke pa jetlag och hojd, mindra bra for man blir rastlos.
Under dessa dagar har jag inte matt sa bra alls. Mar illa och har standigt ont i huvudet...
Migrantabletterna lar ga at.
Sa skont att iallafall ha haft dessa dagar. Vi har hunnit prata en hel del om allt, Niklas och jag och vi har verkligen kommit varandra narmare an nansin.
"Superkara"!!.......
(na sager Syrran...man KAN inte vara kar efter sa manga ar...;)
Vi pratar och ventilerar. Niklas kanner precis som jag fast pa ett "kill-satt".
Som bekant ar de ju fran en annan planet och tanker helt olika oss kvinnor.
Vi langtar som tokar och Niklas sa nyss att nu far det allt ta och bli onsdag.
Jag kanner mig mindre "blodig", har ju som bekant haft veckor av kanslostormar. Nu kanner jag mig stabil. Laser en sjalvkanslabok nu ocksa.
Har pratat en hel del med mammor har och nu har jag greppat det dar med "mamma-grejen"...
;)
Ar ju mamma sjalv ju.......snart iallafall.
Tyska mamman sa att de hade inte gratit alls vid overlamnandet. Skont att hora att man inte "maste" gora det. Jag hoppas bara att det blir en fin stund utan att skramma Davíd med en massa hysterisk grat.
Jag ar lugn, harmonisk och lycklig.
Det kommer att bli bra det har.
Puss o kram