Föräldraskap & släktskap

Vissa saker jag täker på är återkommande tankar, en av dem är detta med släkt och föräldraskap.
Hur funkar det och hur gör man?
Jag ställde mig själv frågan innan Davíd kom med storken. Hur skulle jag känna för ett barn jag inte biologiskt har fött fram?
Jag kan bara säga, jag känner precis som alla andra mammor skulle jag tro. En oändlig, nästan skrämmande tanke om hur man kan älska någon så.
Hna är minst lika älskad som alla andra och kanske till och med mer i vissa fall.
Min mamma känner likadant. Hon tycker inte att det är någon som helst skillnad på barnbarnen, skillnaden är ju att Davíd inte ser ut som oss, det är där det märks. För övrigt är han ju en spegelbild av både mig och Niklas. Idag sa jag "skitvarmt" och den lilla dagens eko snappade genast upp det såklart. Han pratar även till viss del dalmål som klingar igenom med jämna mellanrum. Det är underbart tycker jag.
I helgen har jag studerat mina pojkar och jag kan konstatera att Niklas är en fantastisk pappa (och Davíd är ju ett fantastiskt barn!) Niklas är en pappa som tar sig tid, som bryr sig om, och som är den där hjälten som pappor ska vara.
Det finns inte någon annan jag skulle se som far till mitt barn, han är helt enkelt bäst.
Så är det ju inte alltid att man tycker. Vissa kan vara mor utan att vara mamma och vissa kan man älska lika högt även fast det "bara" är vänner.
Jag önskar att jag hade haft en mer närvarande pappa. Självklart älskar jag min pappa men hade jag fått önska då hade jag velat "haft" honom mer närvarande i mitt liv. På så vis kan andra människor komma att betyda så mycket mer än vad vissa gör. Man behöver inte vara biologisk för att man skall älska den. Jag älskar inte alla i min släkt. Jag umgås inte heller med dem.
Skulle jag få välja hade jag nog gjort helt annat val. Däremot älskar jag vissa delar så att jag känner en massa mer tillhörighet till de som kanske är släkt men som jag ser det som att de är en del av familjen i stället.
Nu för tiden brukar jag sålla. Det är som med julkorten, de som vi får av skickar vi tillbaka till.Varför slösa energi och kärlek på någon som inte tycker lika som en annan?
Asdumt, för att citera råttan i IceAge3.
Så, jag älskar de jag vill oavsett hur och vilka det är. Älskar jag en kompis så gör jag det och även fast nån tillhör de närmaste behöver inte betyda att jag älskar dem för det. Jag kanske inte ens tycker om dem....vem vet.
Jag hoppas iallafall att Davíd tycker att vi är bra föräldrar, så att han kan se tillbaka på sin barndom med glädje och känna att han haft närvarande föräldrar och kontaktnät.