Har nån hört ordspråket...."Om din ovän förargar dig, ge trumpeter till hans barn"......
Det har jag. Nu är det inte så i detta fallet i och för sig.
Igår kom min svärmor förbi. Hon hade med sig en rolig present till Davíd.
En hund.
Och inte vilken hund som helst utan en gällt skällande hund som surrar, går och pip-skäller!
Vilken kul grej!
Vi blev såklart jätteglada, eller vi och vi, farmor och Davíd.
Davíd är glad för att han kan ha den på nonstop och terrorisera sin omgivning (såklart är det inte terror i ett barns öron...) och farmor kunde ju vara glad som kunde åka härifrån.
Nu har han hunden som sin främsta leksak och när batterierna tar slut kommer det INTE att köpas nya, I guarantee.
Jag, som får huvudvärk av att bara tänka på en skällande hund är en SNÄLL mamma som låter sonen ha kvar sitt husdjur.
Hunden är ju trots allt gullig när den är tyst...
Inlägg
2 kommentarer:
iiiiiiii jag ryser och lider med dig. Vi har lyckats undvika leksaker som låter och det är väl därför dottern som nu är 6 år alltid går till babyleksakerna som låter mest i leksaksaffären ;-).....
Har du tur slipper du det nu när David får leka av sig tills batterierna är slut.
haha... Jonny köpte nåt liknande till Linnea när hon fyllde 1.. jag var inte lika positiv och den stackars hunden skrämde slag på ungarna på kalaset. Ungarna grinade och hunden gjorde volter och skällde. Mycket bra idé tyckte jag.. NOT.
Nu tror jag batterierna är slut för det var längesen den skällde, tack och lov!
Nu sova!!
Får du följa på resan?????
Kram Fru G
Skicka en kommentar